|
|
2005 |
1. | |
2. | |
3. | |
4. | |
5. | |
6. | |
7. | |
8. | |
9. | |
10. | |
11. | |
12. | |
13. | |
14. | |
15. | |
16. | |
|
. . .
|
|
Ljus var det första jag fick se
Himlens ljus i min mammas leende
Hennes röst sjöng av kärleksord från dig
Sen har du alltid varit nära mig
Dina steg bor i hjärtats jämna slag
Genom allt hör jag dina andetag
Som en far drar du mig ut ur boets frid
Och ger mig vingar jag kan flyga med
Tack - att du gav mig del av världens hopp
Tack - att tro blev till lågor i min kropp
Tack - att störst av allt är kärleken
Som fört mig in i livet
I ditt ljus skall jag leva tills jag dör
Tills min tid tagit slut och allt jag gör
Är att tro
Likt barnet som ser sin mor
Vilar tryggt i kärlek utan ord
Tack - för modet att ge sig åt en vän
Tack - för tron på att börja om igen
Tack - för störst av allt är kärleken
Som bär oss genom livet
Tack - att jag kan åldras i min tro
Tack - att döden är en hoppets bro
Tack - att störst av allt är kärleken
Som bär in till livet
. . .
|
|
Som en sträng på gitarren
och som tonerna i din visa
så själv är jag, så lever jag
var gång du håller mina händer
Som en sträng på gitarren
sakta dör när du slutar spela
dör också jag, om du en dag
går bort och aldrig återvänder
Jag vill le och jag vill dansa
med armarna runt om hals
men mitt leende blir tårar
av bitter ljuva kärleksvals
Som en sträng på gitarren
skänker tonerna åt din visa
så lever jag, mitt liv för dig
och aldrig får du gå ifrån mig
Som en sträng på gitarren
sakta dör när du slutar spela
dör också jag, om du en dag
går bort och aldrig återvänder
Jag vill le och jag vill dansa
med armarna runt om hals
men mitt leende blir tårar
av bitter ljuva kärleksvals
Som en sträng på gitarren
skänker tonerna åt din visa
så lever jag, mitt liv för dig
och aldrig får du gå ifrån mig
. . .
|
|
Till dig, du som är fjärd och spegel
Bidande segel, stiltje och vind
Du som är ebb och flod
Eldströmmen i mitt blod
Jag är din!
Till dig, du som är spår i sanden
Eldsken på stranden, molndrakar sju
Du som är lust och lek
Hägrande kust och svek
Det är du!
Till dig, måsarnas vita flykt
Ja, till dig
Sommarljus starkt och tryggt
Ja, till dig, till dig, till dig
Till dig, du är långt bort och nära
Vågor ska bära dig till min strand
Du som är böljesång
Dyningens mjuka gång intill land
Till dig
. . .
|
|
Barn och stjärnor
Utan skydd av våld och vapen
Mitt i mörkret bjuder livet
Oss att växa som en låga
Ljuset bär oss
Gud är nära i ett litet barn som ser oss
Ljuset bär oss
Gud är nära i ett litet barn som ser oss
Bär vi barnet i vårt hjärta
Blir vi bot för världens plåga
Gud är hos oss, ljus i natten
För att hjälpa oss att våga
Ljuset bär oss...
. . .
|
|
Håll mitt hjärta, håll min själ
Lägg mitt huvud, i ditt knä
Säg att du menar, o vill mig väl
Håll mitt hjärta, håll min själ
Som jag väntat, alla år
Du kan läka, mina sår
Ta mina händer, och gör mig hel
Ta mitt hjärta, ta min själ
Håll mitt hjärta, håll min själ
Låt mig vara, stanna här
Så att med dig, allt jag begär
Håll mig hjärta, håll min själ
Håll min själ
. . .
|
|
Ref:
Allting har sin tid
Livet har sin gång.
Allting har sin tid
Livet har sin gång
Att va liten så liten, att skriket är tal.
Att staplande ta några steg,
Spela boll, göra ord, leka hus i en ek,
svälja tuggummit, vara på trots.
Och gå skolan, fröken vet allt.
Det har sin tid
Att va vuxen och barn på en enda gång.
Jaga finnar och börja förstå,
Vara förälskad och tröttna,
bli vänner ändå
Tänka ut vad man en gång skall bli.
Veta allt, inte kunna nånting.
Det har sin tid.
Ref.
Att förändras och vilja förändra allting.
Flytta in i en lya på stan.
Det är dags att vi gifter oss snart tycker jag,
men inga barn ska vi ha på ett tag.
Bli mogen förtrogen med sitt eget liv.
Det har sin tid.
Att vemodigt tänka va fort liver går, tappa håret och uppfostra barn,
Att ha rätt, veta mer och bestämma dig för,
skall jag våga förändra mitt liv en gång till?
Var skapande människa idealist
Det har sin tid.
Ref.
Att bli äldre och tänka i tiotal år,
Inte orka så mycket som förr.
Vara chef och sen plötsligt bli gammal en dag.
Vakta barnbarn och längta till jul.
Då alla kan samlas kring ett enda bord,
Det har sin tid.
Att en gång få dö och begråtas en stund,
möta gud ställa frågor som gror
att få vila sin skäl där förlåtelsen finns, bära vita band om sitt hår.
Där tiden äntligen skall ta slut
Det har sin tid.
Ref. x2
. . .
|
|
Tack o liv, för allt du tog och allt du gav
för vänner, blommor, träd
Tack för allt det svåra som vi lär oss av
på strävsam färd
Tack o käre Fader, för att jag en gång
får i din himmel bo
Den långa evighetens dag
i stilla frid och ro
Snart öppnas porten till min Faders hus
Han nämner milt och ömt mitt namn
Och skåda ska jag ett stort och mäktigt ljus
Hans varma famn
Ja, jag skåda ett stort och mäktigt ljus
Hans varma, vida famn
Tack liv, för det vackra
Tack liv, för kärlek som du gav
Tack o liv, för allt du tog och allt du gav
Tack för sol och tack för regn
Tack för att jag ser bortom den mörka grav
ett himmelskt hem
. . .
|
|
Du skall över älven idag
Du får känna hur strömmar tar tag
Som en aning av döden din frälsare led
Skall du gå genom vatten idag
Du skall våga ditt liv och din själ
Av ett brinnande hopp får du del
Och sin bild skall Gud låta växa i dig
Om du vågar ditt liv och din själ
Du skall veta vem du hör till
Du får möta andra som vill
Följa Kristus helt in i hans svåraste natt
Du skall upptäcka vem du hör till
Du skall snart stiga upp på en strand
Du får se det vackraste land
Känna doften av vår på en nyskapt jord
När du sätter din for på en strand
Du skall över älven idag
Du får känna hur strömmar tar tag
Med din Frälsare dör du och föds du igen
Du skall gå genom vatten idag
Du är ett av himlens käraste barn
Du skall över älven idag
. . .
|
|
Måne och sol
Vatten och vind
Och blommor och barn
Skapade Gud
Himmel och jord
Allting är hans
Herren vår Gud vill vi tacka
Herre, vi tackar dig
Herre, vi prisar dig
Herre, vi sjunger ditt heliga namn
Jesus, Guds son
Levde och dog
För alla, för oss
Lever idag
Ja, han är här
Ja, han är här
Herren vår Gud vill vi tacka
Herre, vi tackar dig...
Anden, vår tröst
Levande, varm
Och helig och stark
Talar om Gud
Stöder och bär
Dag efter dag
Herren vår Gud vill vi tacka
Herre, vi tackar dig...
. . .
|
|
Jag har hört om en stad ovan molnen,
ovan jordiska, dimhöljda länder,
jag har hört om de solljusa stränder
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Jag högt måste sjunga!
Halleluja! Jag går till den staden.
Om än stegen blir trötta och tunga,
bär det uppåt och hemåt ändå.
Jag har hört om ett land utan tårar,
utan sorg, utan nöd, utan strider,
och där ingen av sjukdom mer lider
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Där fröjdas vi alla!
Halleluja! Vart tvivel försvunnit!
Aldrig mer skall jag stappla och falla,
jag är framme, ja, hemma hos Gud
Jag har hört om den snövita dräkten
och om glansen av gyllene kronor.
Jag har hört om den himmelska släkten,
och en gång, tänk en gång är jag där!
Halleluja! Jag fröjdas i anden!
Jag kan höra den himmelska sången
och det sliter i jordiska banden,
ty jag vet, jag skall snart vara där.
. . .
|
|
Stunden är här att ta farväl
Vill hitta ord djupt i min själ
Som säger allt du är för mig
Min dyrbara mamma, jag älskar dig
Fanns alltid där med ärlighet
Som visar livet hemlighet
Och med en sång i evighet
Det är därför som jag vet
Allt kommer bli bra, Mamma
Allt kommer bli bra, Mamma
Ett steg dag för dag och sen
ska vi ses igen när vi möts i himmelen.
Allt kommer bli bra, Mamma
Mitt hopp är hos Gud, Mamma
Vår kärlek ska leva kvar till evig tid
så vila i frid.
Ohh... Ahh..
Jag gav mitt ord
att allt blir bra
Du tog min hand
Jag minns du sa
Hur ska det gå
för dig mitt barn
Var trogen ditt hjärta
med allt du har
Jag tackar dej för allt du går
Du älskade guds sol och hav
Och bad om ljus i detta land
För mej och min syster, Susanne
Allt kommer bli bra, Mamma
Jag vet det, att allt kommer bli bra, Mamma
Ett steg dag för dag och sen
ska vi ses igen när vi gläds i himmelen.
Allt kommer bli bra, Mamma
Mitt hopp är hos Gud, Mamma, Mamma!
Vår kärlek ska leva kvar till evig tid
så vila i frid.
Ohh, till evig tid så vila i frid!
Det är mitt hopp, Mamma!
. . .
|
|
Åter igen gryr dagen vid din bleka skuldra
Genom frostigt glas syns solen som en huldra
Ditt hår, det flyter över hela kudden
Om du var vaken skulle jag ge dig allt det där jag aldrig ger dig
Men du, jag ger dig min morgon, jag ger dig min dag
Vår gardin den böljar svagt där solen strömmar
Långt bakom ditt öga svinner nattens drömmar
Du drömmer om nåt fint, jag ser dig småle
Om du var vaken...
Utanför vårt fönster hör vi markens sånger
Som ett rastlöst barn om våren dagen kommer
Lyssna till den sång som jorden sjunger
Om du var vaken...
Likt en sländas spröda vinge ögat skälver
Solens smälta i ditt hår kring pannan välver
Du, jag tror vi flyr rakt in i solen
Om du var vaken...
. . .
|
|
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
På förmiddagen, då solen lyste klar
Och ängens alla blommor av många hundra slag
De stodo bugade i par vid par
Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden
Där smög en bölja kärleksfullt till snäckan uti sanden
Den första gång jag såg dig, det var en sommardag
Den första gång jag tog dig uti handen
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn
Så bländande som svanen i sin skald
Då kom det ifrån skogen, från skogens gröna bryn
Liksom ett jubel utav fåglars ljud
Då ljöd en sång från himmelen så skön som inga flera
Det var den lilla lärkan grå, så svår att observera
Den första gång jag såg dig, då glänste sommarskyn
Så bländande och grann som aldrig mera
Och därför när jag ser dig, om och i vinterns dag
Då drivan ligger glittrande och kall
Nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag
Och vågens brus i alla fulla fall
Nog tycker jag ur dunig bädd sig gröna växter daga
Med blåklint och med klöverblad, som älskande behaga
Att sommarsolen skiner på dina anletsdrag
Som rodna och som stråla och betaga
. . .
|
|
Närmare Gud, till dig
Närmare dig!
Om det än blir ett kors som lyfter mig
Sjunger jag innerlig:
Närmare Gud, till dig
Närmare Gud, till dig
Närmare dig!
Döljer för pilgrim trött solen sitt sken
Blir än min huvudgärd hårdaste sten
Skall jag dock drömma mig
Närmare Gud, till dig
Närmare Gud, till dig
Närmare dig!
Där skall all nåd du gav så för min syn
Såsom en stege, rest upp emot skyn
Änglar där vinkar mig
Närmare Gud, till dig
Närmare Gud, till dig
Närmare dig!
Vaknad jag reser glad stenen så hård
Såsom mitt betel upp, minnet till vård
Natten ju förde mig
Närmare Gud, till dig
Närmare Gud, till dig
Närmare dig!
Sist, när jag ställa får uppåt min färd
Och jag har bakom mig mig jordelivets värld
Viskar det åt mig:
Närmare Gud, till dig
Närmare Gud, till dig
Närmare dig!
. . .
|
|
Uuhh
Ooohh
Genom allt
Genom eld och vatten
Så glad att jag fann dig
Så glad att jag fann dig här i mitt liv
Ingen kan se mig som du gör
Som jag lever för
Nu när du fann mig
Ja nu när du fann mig här i ditt liv
Vet jag att änglarna de hör
Och allt jag har
Är hoppet som är kvar
Och som aldrig lämnar mig
Genom allt
Genom eld
Genom vatten som renar mig
Väljer jag dig
Min enda längtan
Och som jag lever för
Du har allt som jag älskar
Inget är större än det här
Du lyfter mig upp och ger mig vingar
Så jag ser genom allt
Att du är där
Du är där
Och nu när vi står här
Ja, nu när vi står här och ser på varann
Vet jag att drömmen blivit sann
Och att kärlek vann
Nu när vi står här
Ja, nu när vi står här vi två, hand i hand
Seglar vi ut mot okänd strand
Och allt som jag har
Är tron som lever kvar
Och som aldrig, aldrig lämnar mig
Genom allt
Genom eld
Genom vatten som renar mig
Väljer jag dig
Min enda längtan
Och som jag lever för
Du har allt som jag älskar
Inget är större än det här
Du lyfter mig upp och ger mig vingar
Så jag ser genom allt
Att du är här
(Om jag än vandrar)
Om jag än vandrar (Om jag än vandrar)
I dödsskuggans dal
Så är jag inte rädd, nej
(För du är med mig)
För du är med mig
(Du tröstar mig)
Du tröstar mig
(För jag lämnar aldrig dig)
Jag lämnar aldrig dig
Aldrig dig
Genom allt
Genom eld
Genom vatten som renar mig
Väljer jag dig
Min enda längtan
Och som jag lever för, lever för
Du har allt som jag älskar
Inget är större än det här
Du lyfter mig upp och ger mig vingar
Så jag ser genom allt
Att du är där
. . .
|
|
Så glad att jag fann dig
Så glad att jag fann dig här i mitt liv
Ingen kan se mig som du gör
Som jag lever för
Nu när du fann mig
Ja, nu när du fann mig här i ditt liv
Vet jag att änglarna de hör
Och allt jag har
Är hoppet som är kvar
Och som aldrig lämnar mig
Genom allt
Genom eld
Genom vatten som renar mig
Väljer jag dig
Min enda längtan
Och som jag lever för
Du har allt som jag älskar
Inget är större än det här
Du lyfter mig upp och ger mig vingar
Så jag ser genom allt
Att du är där
Genom allt
Och nu när vi står här
Ja, nu när vi står här och ser på varann
Vet jag att drömmen blivit sann
Och att kärlek vann
Nu när vi står här
Nu när vi står här vi två, hand i hand
Seglar vi ut mot okänd strand
Och allt som jag har
Är tron som lever kvar
Och som aldrig, aldrig lämnar mig
Genom allt
Genom eld
Genom vatten som renar mig
Väljer jag dig
Min enda längtan
Och som jag lever för
Du har allt som jag älskar
Inget är större än det här
Du lyfter mig upp och ger mig vingar
Så jag ser genom allt
Att du är här
(Om jag än vandrar)
Om jag än vandrar (Om jag än vandrar)
I dödsskuggans dal
Så är jag inte rädd
(För du är med mig)
För du är med mig
(Du tröstar mig)
Du tröstar mig
(För jag lämnar aldrig dig)
Jag lämnar aldrig dig
Aldrig dig
Genom allt
Genom eld
Genom vatten som renar mig
Väljer jag dig
Min enda längtan
Och som jag lever för
Du har allt som jag älskar
Inget är större än det här
Du lyfter mig upp och ger mig vingar
Så jag ser genom allt
Att du är
Genom allt
Jag ser rätt genom allt
Genom allt
Så är du där
Genom allt
. . .
|
|